Skolios innebär att man har en ”sned” rygg. Den delas i huvudsak in i två olika kategorier, funktionell skolios och strukturell skolios.

Den funktionella skoliosen kommer till följd av t.ex. benlängdsskillnad eller ryggsmärta vilket kan korrigeras. Den strukturella beror på andra faktorer och kan delas in i tre underkategorier, idiopatisk, neuromuskulär samt kongential. Gällande idiopatisk skolios, som är den vanligaste bland de strukturella, så vet man inte varför man drabbas.

Man kan dock se att ärftlighet kan påverka. Hos de som har en neuromuskulär skolios är det gemensamt att ha en neurologisk eller muskulär dysfunktion, t.ex. Cerebral pares eller muskeldystrofi. När det gäller den kongentiala som är den minst vanliga så är det kotans utveckling som påverkas. Ibland förekommer även andra missbildningar av organ hos dessa personer.

Behandling: Bara för att man har skolios behöver man inte ha besvär av den. Har man en benlängdsskillnad kan man försöka korrigera detta genom inlägg. På så sätt kan ryggen bli rak igen. Om du har ryggsmärta kan du få hjälp från både kiropraktor, fysioterapeut och massör.

Gällande behandling av barn brukar skoliosen upptäckas i elevhälsan där man bedömer om vidare remiss till ortopeden behövs göras. Väl där kan en ortoped avgöra om man behöver korsett för att förhindra att snedheten ökar. Vid kraftig skolios kan operation bli nödvändigt. Man rekommenderar fysioterapi vid alla form av skolios för att stärka rygg-, mag- och bålmuskulaturen. Många patienter får även lindring av symptom genom behandling hos kiropraktor eller naprapat.